Här följer en snabbrecension av John Fogerty – The blue ridge rangers rides again
Jag är tvungen att börja med det extremt fula omslaget. John Fogerty står och kisar med cowboyhatten på. Inget fel i det, men varför gör han det mot en bakgrund som nån klåpare gjort i paint? I ett försök att göra en solnedgång har någon ritat tre cirklar i pastelfärger. Billigt är vad omslaget förmedlar. Undrar om det var det som var tanken?
Musiken däremot låter inte billig. Det är snygg country med snygg steel-guitar på det flesta spåren. Lite lite som något som Ry Cooder eller Chip Taylor skulle kunna ha gjort. Tyvärr har Fogerty samma problem som dessa båda herrar. Det blir lite för lamt emellanåt och Fogertys röst är inte tillräckligt intressant för att rädda de svagare låtarna. Ett par riktigt bra låtar finns här dock. Lyssna på Paradise och Change in the weather
1 kommentar:
Ska kolla upp de låtar du påtalar. Har nämligen lyssnat igenom albumet på spotify och och är väl endast överens med din träffande replik - "lamt" (det katastrofal omslaget till trots). TV-reklamen är inte heller att förglömma. Efter några tråkiga boggie-woggie-stycken toppar man med att albumet innehåller en Springsteen-duet. Snacka om att sälja på namn och gamla bedrifter.
Skicka en kommentar