Du hittar ingen bättre soulplatta i vår. Får man använda ordet genuin utan att bli halshuggen? Jag tar en chansning och gör det.Det här är för de som vill ha sin soul lite mer curtismayfieldsk.
Kings go forth heter bandet. The outsider's are back heter debutskivan där den här låten är med som öppningsspår.
2 kommentarer:
Skönt gung i sann Curtis-anda. En styrka som kanske också är en svaghet? Är det månne för likt den allsmäktige guden av Chicagosoulen eller så ska man bara lägga analyserna åt sidan, luta sig tillbaka å njuta.
Ja, kanske för likt för att riktigt kunna ta på allvar. Men å andra sidan, i dessa tider; vad är original och vad är plagiat?
En så stor del av musikskapandet i dag bygger på samplingar där gamla hookar, melodier och ibland hela låtar blir nya låtar. Ibland så ogenerat pinsamt som i Jay-Z:s Kanye West-producerade Young forever där gamla Alphaville-låten bara rullar på i bakgrunden med lite ny rap i förgrunden (otroligt slött, om du frågar mig). Men ibland kan det också fungera som en hyllning eller en lätt blinkning till en artist eller tidsanda, men fortfarande med någon form av egen låtidé adderad.
Den här låten tycker jag snarare faller mot det senare.
Skicka en kommentar