Idag tickar almanackan in på 10 december tillika Nobeldagen. Det vill vi på Hörsägner förstås uppmärksamma som den intellektuella och gravt akademiska tummelplats vi är. Det finaste av priser är ju förstås Nobelpriset i litteratur (bortsett från svenska Grammisar då förstås som står i en klass för sig) och eftersom kemipriset inte gick till Chemical Brothers i år heller och Robyns Body Talk-serie brädades i fysikklassen så lägger vi vårt krut på den chilenske författaren Vargas Llosa. ...och vi gör det med en sång, för det är det enda verktyg vi känner till. Vi har dessutom mage att inte framföra den själva utan låter riktiga musiker stå för den biten och sedan hänvisar vi helt fräckt till det framförandet.
Den här sången är en liten besynnerlig sak, det är inte det att den är jättebra, har enorm hitpotential eller består av panflöjter från Anderna. Nej det är själva kontexten kring den och den extremt långa krångliga titeln som avgör saken. Det är allas våran killing Martin Luuk som står för texten, ni vet han den där svåra extremt pretentiösa typen som (nästan) aldrig syns på bild/scen, han gör inga roliga gubbar eller är kåtast i Kungsängen, han skriver, ja bara skriver egentligen. Ibland översmarta och svårgenomträngliga alster, ibland minimalistisk briljans, dessutom har han visst översatt ett antal Simpson´s avsnitt till svenska också. Han har alltså varit i farten och skrivit igen, denna gång en liten text och musik som den molokna countrydoftande orkestern EP´s trailers park spelar och nu ger bort. Det fina är att den här sången just är tillägnad årets Nobelpristagare i litteratur Vargas Llosa och den får därmed bli Hörsägners bidrag till festligheterna.
Grattis på dig Vargas
Här hittar ni EP´s trailers park - did you know that the name of my true love was Vargas Llosa för nedladdning och några väl valda ord av Martin Luuk.
...och ta det lugnt med punschen där ute ikväll, inget spill på fracken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar