Den inspirerande musikmissionären Lennart "Feber" Persson har en ny bok på sitt samvete. Upplägget är det samma som i Feber 2 - sånger om kärlek, med avstamp i en låt brer Lennart ut texten och hamnar på stickspår, vilket ger en guide in i musikhistoriens gömslen fylld av kunskap och entusiasm. Boken som heter Sånger om sex, Gud och ond bråd död är utgiven av det eminenta musikbokförlaget Reverb, som tidigare gett oss bl.a. den ultimata Hiphop redogörelsen Can´t stop, won´t stop, Freddie Wadling biografin - Freak. Den ska vi götta ner sig med i höstmörkret och upptäcka en massa låtar som man inte trodde man behövde höra och andra som man kommer lyssna på på ett helt nytt sätt.
Håkan på Liseberg i fredags bjöd som vanligt på känslostormande popmusik, och Håkan på hemmaplan är alltid något alldeles extra. Men jag har mina betänkligheter, den nya lite svulstiga bandsättningen som Håkan dragit runt med den senaste tiden tippar lätt över. Med såväl sax, klaviatur, congas och trumpet har det en tendes att bli lite "geggigt", särskilt de äldre låtarna lider av detta, då dessa låtar är mer baserade på intesitet, positiv vinglighet och enkelhet, dessutom är de ju skrivna för en traditionell Beatles-sättning. Bandet tillåts ibland bre ut sig lite väl mycket och spelglädjen går ju inte att klanka ner på. Saxen låter ofta mer som dansband än
Clarence "Big man" frustande parningstjut. Man önskar att någon kunde ta bandet i örat lite grann eller rent utav strippa ner bandet med 2 man och och begränsa musikanrättningens kryddning, för stommen med bas, gitarr och trummor är riktigt jävla bra och tajt, men det försvinner lite i geggan. Och självklart fick vi några magiska Håkan-ögonblick i fredags också.
Som första extranummer bjuds vi på underbar och larmig version av Rocknroll, blåa ögon - igen, som börjar sprött och finstämt och övergår i ett Thåström-larmigt utbrott, det är kvällens höjdpunkt och en bra symbolik för den känslomässiga berg-och-dalbana som kvällens konsert står för. Vi får också serverat en ny (för mig i alla fall) disko-sambaversion av Klubbland, och det är som Pet Shop Boys på Rio-karnevalen, det blir inte mer party än så en kväll i september. Sen måste man ju bara nämna presentation en av Gårdakvarnar och skit den presenteras med orden "1 september, Nya Ullevi, GAIS ett IFK noll" och så sneglar Håkan drömskt över hustaken bort mot fotbollsborgen. Det är en låtpresentation som bara funkar i Göteborg och det är i stunder som den som det är nåt extra med Håkan på hemmaplan.
/Perna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar