Instrumentalt och djävulsk disko

Nyligen släppte Mercury Rev sitt nya album Snowflake midnight, och ingen beskyddare av atomsfärisk experimentell indierock (tänk Arcade Fire på valium eller nåt) lär varit besviken på den. Själv har jag ännu inte hört den men jag har de andra plattorna och det finns mycket att gilla på dem så jag tar mig friheten att tro att jag även kommer att gilla den senaste. Mercury Rev har ju annars de senaste åren mest utmärkt sig genom samarbeten med andra och som låtskrivare/producenter till andra artister, vi svenskar minns väl framför allt att dom komapde Nicholai Dunger på hans "Here´s my song..." album från 2004. Och efter alla dessa utflykter är man nu alltså tillbaka och recensioner skvallrar om stordåd och ett mer jordigt Mercury igen (minns Deserter´s song) och det är något jag ska kolla in snarast möjligt. Men så länge kan man hålla tillgodo med gratis albumet Strange attractor som bandet ger ut på sin hemsida. Det är inspelat parallellt med Snowflake midnight och är instrumentalt och vad det verkar som de mer experimentella utforskningarna, men fortfarande atomsfäriskt och oerhört vackert. Gå in och klicka på Click here här och signa upp så kan du ladda hem den


Vi älskar väl alla band där mytbildning tar en stor plats. Som ni kanske sett på mest spelade listan här intill så spelas Black Devil Disco Club livligt för mina öron. Det är ett band där myten i stort sett är hela bandet. Ni kan läsa EN version av myten här, men det finns åtskilliga tolkningar och varianter därute, så ta det med en rejäl skyffel åderförkalkande, dra på smilbanden och tro lite vad ni vill. Vad ni däremot ska tro på är att när den mullrande basen rullar igång efter 27 sek befinner du dig genst på stans bästa svartklubb och dubig febrig elektrodisko våltar dig på dansgolvet. Kommer ni ihåg arkadspelet Out run? BDDC skulle kunna spelat in soundtracket till nattsträckorna på det spelet, där någonstans landar känslan. Skulle väl kunna sitta här och droppa referenser värre än Per Sinding-Larsen på nån halvsida eller så men det är inte särskilt intressant eller ens rättvisande. Ta hem BDDC - Is sorrow från sommarens album Eight oh eight istället och låt högtalarna få jobba. I min värld är det redan en blivande klassiker.

Stay disco